Home

Jag aldrig förr har anat

hur vacker finnen är

i brungrå vadmalsuniform,

med sabel och gevär,

med sammanknipna läppar

och väderbiten hy,

vars bronsfärg icke bleknar

i stridens larm och gny.

 

Du trygga hop i vapen,

jag trodde på ditt mod,

men dragens lugna skönhet

jag först i dag förstod.

Skön är soldaten, när han går

beslutsam mot sin plikt,

med blickar vilka lysa

av mod och tillförsikt.

 

Skön är soldaten när han står

i faran lugn och kall,

skön är hans mannagärning

och skönt till sist hans fall.

Du folk som striden adlat,

du folk som faran väckt,

kring dig är fädrens anda,

kring dig är bragdens fläkt.

 

Du hjältehär från norden

som Finlands framtid bär

i starka, bruna händer,

hur skön och stolt du är!

Kamrater, finnar, bröder,

var gång jag eder ser,

min kind av stolthet glöder,

mitt hjärta slår för er.